Det här loppet handlar mer om känsla i terrängen än om att jaga ett helt plant personbästa. The Run i Uppsala verkar historiskt ha varit ett 5- eller 10-kilometerslopp i naturterräng, och just den typen av bana kräver en annan taktik än ett vanligt stadslopp. Här går jag igenom vad loppet verkar vara, hur det skiljer sig från andra Uppsala-lopp och hur jag själv hade förberett mig.
Här är det viktigaste att veta innan du ställer dig på startlinjen
- Underlaget verkar vara terrängbetonat, alltså mer stig, grus och natur än asfalt.
- Distanserna har historiskt legat runt 5 och 10 km, vilket gör loppet tillgängligt men ändå utmanande.
- En jämn ansträngning slår jämnt tempo när banan innehåller backar och ojämnt underlag.
- Trailskor eller road-to-trail-skor är oftast ett bättre val än rena landsvägsskor.
- I 2026 bör du dubbelkolla att loppet verkligen är aktivt, eftersom den öppna informationen är begränsad.
Vad The Run i Uppsala faktiskt verkar vara
I Aftonbladets loppguide beskrevs The Run som ett 5- eller 10-kilometerslopp i naturskön terräng, och äldre resultatnotiser i Jogg visar samma tydliga terrängprägel. Det är en viktig skillnad, för den typen av lopp belönar löpare som kan hantera underlag, kurvor och små höjdskillnader utan att tappa rytmen.
Det är också därför jag inte skulle läsa loppet som ett vanligt stadsrace. I praktiken handlar det mer om ett kontrollerat terränglopp där 5 km känns snabbt och intensivt, medan 10 km kräver att du sparar benen till slutet. I äldre resultatnotiser syns just den här karaktären tydligt: backar, stigar och ett upplägg som passar både motionär och mer rutinerad löpare.
För dig som letar efter ett riktigt snabbt asfaltlopp är det här alltså fel typ av start. För dig som vill ha variation, naturkänsla och lite mer löpstyrka i benen är det däremot ett mycket mer intressant mål. Nästa fråga är därför inte bara vad loppet är, utan hur banan påverkar kroppen och farten.
Så ser banan och underlaget ut
Om jag tolkar loppets profil rätt utifrån tidigare material, är det här ett lopp där underlaget styr strategin. Grus, stig och naturmark springer inte som asfalt. Steget blir kortare, tempot mer ryckigt och den som försöker hålla exakt kilometertid får ofta betala senare i loppet.
| Del av banan | Vad det innebär | Hur jag hade tänkt |
|---|---|---|
| Stigar och tekniska partier | Du behöver snabb fotisättning och bättre balans än på väg. | Korta steget, titta 3-5 meter fram och spring avslappnat över fötterna. |
| Backar | Pulsen sticker snabbare och benen mjölksyrar lättare. | Spring på känsla, inte på klockan. Låt ansträngningen vara jämn uppför. |
| Grus och hårdpackad mark | Mer löpbar terräng, men fortfarande ojämnare än asfalt. | Här kan du trycka lite mer, särskilt om du känner dig stabil i steget. |
| 5 km kontra 10 km | 5 km blir mer explosivt, 10 km kräver bättre disponering av krafterna. | Öppna lugnt och bygg fart i stället för att gå ut för hårt. |
Skovalet avgör mycket mer än många tror. På ett sådant här lopp räcker ofta en lätt road-to-trail-sko om banan är hårdpackad och torr. Är det blött, lerigt eller fullt av rötter vill jag hellre ha tydligare grepp, ofta med 3-5 mm greppklackar. Det är ingen detalj man märker först när allt går bra, men väldigt tydligt när det börjar slira.
Det här leder naturligt vidare till träningen, för om underlaget är en del av utmaningen behöver förberedelsen också vara lite mer specifik än vanlig distanslöpning.
Så skulle jag träna inför loppet
För ett 5-kilometerslopp räcker ofta 4-6 veckors fokuserad förberedelse om du redan springer regelbundet. För 10 km skulle jag hellre tänka 6-8 veckor, särskilt om du vill känna dig stark i backar och fortfarande ha tryck kvar sista tredjedelen.
| Pass | Varför det hjälper | Exempel |
|---|---|---|
| Backintervaller | Bygger löpstyrka och tålighet i terräng. | 8 x 60 sekunder uppför med lugn joggvila ner. |
| Tröskelpass på grus eller stig | Lär kroppen att hålla hög fart utan att slå över i paniktempo. | 3 x 8 minuter i kontrollerat hård ansträngning. |
| Lugn distans | Ger aerob grund och minskar skaderisken. | 45-75 minuter i prattempo, gärna på varierat underlag. |
| Teknikpass i terräng | Förbättrar fotarbete, balans och rytm i ojämn mark. | 20 minuter lätt jogg med fokus på korta steg och avslappnad hållning. |
Jag skulle också lägga in lite styrka två gånger i veckan om tiden tillåter. Inte för att bygga bodybuildingspänst, utan för att skydda höfter, vader och baksida lår. Enkla övningar som step-ups, utfall, tåhävningar och enbensmarklyft gör mer nytta här än många avancerade maskiner.
Sista veckan före start hade jag dragit ner volymen med ungefär 30-40 procent, alltså en klassisk tapering där du låter benen bli pigga utan att tappa känsla. Det är ofta där loppformen faktiskt sitter, inte i ännu ett för hårt pass dagen innan.
När grunden sitter handlar resten om att komma till start med fräscha ben och rätt förväntningar.
Tävlingsdagen avgörs ofta av detaljerna
På ett terränglopp är det lätt att fastna i uppvärmningen och glömma det enkla: du behöver vara varm nog för att inte gå ut stumt, men inte så trött att du redan har tagit ut dig innan start. Min standard hade varit 10-15 minuter lätt jogg, följt av 3-4 stegringslopp och några rörlighetsövningar för höfter och fotleder.
- Ät lättsmält 2-3 timmar före start så att magen känns lugn när pulsen går upp.
- Spring första kilometern lite långsammare än du tror, särskilt om banan börjar med stig eller backe.
- Välj kläder för väder, inte för optimism. Uppsala kan skifta snabbt mellan torrt, blåsigt och småkyligt.
- Ta inte med gel för 5 km som standard. På 10 km kan det vara relevant om du vet att du tål det, men det är sällan avgörande.
- Acceptera att tempo kan variera. På stig springer man ofta bäst genom att styra ansträngningen, inte klockan.
Det vanligaste misstaget jag ser i den här typen av lopp är att man försöker springa de första två kilometrarna som om man stod på en parkbana. Det fungerar nästan aldrig när underlaget blir mjukare eller kuperat. Den som håller igen lite tidigt får oftast ett starkare slut, och i ett kort terränglopp är just avslutet ofta där placeringarna blir verkligt synliga.
Nästa steg är att sätta loppet i relation till andra Uppsala-lopp, för då blir det tydligare vilken typ av löpare The Run passar bäst för.
Så står det sig mot andra lopp i Uppsala
Om du funderar på vilket lopp i Uppsala som passar din form och din smak, är jämförelsen nästan viktigare än namnet. The Run hör hemma i kategorin natur- och terränglopp, medan flera andra lokala lopp lutar mer åt stadskänsla, socialt upplägg eller längre distanser.
| Lopp | Känsla | Passar bäst för |
|---|---|---|
| The Run i Uppsala | Terräng, stigar och mer ojämnt underlag. | Dig som vill ha ett kortare lopp med löpstyrka och naturkänsla. |
| Uppsala Marathon | Större väg- och stadslopp med längre distanser. | Dig som vill ha en tydligare prestationssatsning och längre lopp. |
| Blodomloppet Uppsala | Mer socialt och tillgängligt, ofta med 5 eller 10 km. | Dig som vill springa med kollegor, vänner eller familj i ett bredare arrangemang. |
| 6 sjöar | Tydligare traillopp med skog, sjöar och längre variation i underlag. | Dig som vill ha mer natur och större trailupplevelse än i ett kort stadslopp. |
Det här är min raka slutsats: vill du ha ett lopp där fart och terräng möts i ett kort format, då är The Run rätt typ av utmaning. Vill du däremot bygga en stor träningsmilstolpe eller jaga mer traditionell sluttid, finns det bättre alternativ i staden. Poängen är inte att ett lopp är bättre än ett annat, utan att de testar olika saker.
Det gör också valet enklare om du redan vet vad du vill få ut av säsongen.
Det jag skulle kontrollera innan jag ställer mig på startlinjen
Om The Run dyker upp i kalendern igen, hade jag inte anmält mig på autopilot. Jag hade först kollat fyra saker: att loppet verkligen är aktivt, vilken distans som gäller, vilket underlag banan har och hur väderutsatt området är. I ett terränglopp kan de detaljerna ändra hela upplevelsen.
- Bekräfta distans och starttid så att träningsplanen matchar verkligheten.
- Ta reda på hur teknisk banan är om du behöver välja skor eller justera fartmål.
- Kolla om det finns klassindelning eller gemensam start, eftersom det påverkar hur snabbt första kilometern går.
- Planera för marginaler i väder och logistik, särskilt om loppet ligger tidigt eller sent på dagen.
- Spring inte loppet som om det vore asfalt. Det låter självklart, men det är just den missen som kostar mest.
Min praktiska rekommendation är enkel: behandla loppet som ett mål för kontroll, inte för stress. Förbered benen, välj rätt skor, starta lugnt och låt terrängen spela med i planen i stället för att försöka dominera den. Då får du ut mer av upplevelsen, oavsett om du jagar tid eller bara vill genomföra ett bra lopp i Uppsala.
